En mer flexibel modell för familjeledigheterna | Fackförbundet Pro
  • Pros andra webbtjänster
Pro+

En mer flexibel modell för familjeledigheterna

16.5.2018 kl. 09:59
|

Löntagarcentralorganisationerna och barn- och familjeorganisationerna kräver att arbetet med att reformera familjeledigheterna inleds under nästa regeringsperiod. Reformen måste skrivas in i regeringsprogrammet och man måste reservera tillräckliga resurser för reformen.

Pro Nyheter / Löntagarcentralorganisationerna, översättning: Jonny Smeds

Finlands nuvarande familjeledighetsmodell är den styvaste och den med lägst ersättningsnivå i Norden. Familjeledigheterna måste reformeras så att det blir lättare att kombinera arbete och familj, och så att föräldraskapet blir mer jämlikt. En familjeledighetsmodell som stöder familjernas välbefinnande, nativiteten och sysselsättningen är en god investering, och en fråga som hela samhället måste ta ansvar för.

Organisationerna anser att reformen måste göra det möjligt att mer flexibelt kombinera familjeliv och arbetsliv. Familjerna måste behandlas jämlikt och man måste ta hänsyn till olika familjeformer och livssituationer. Samtidigt måste man se till att varken barnet eller någondera föräldern försätts i en svagare ställning än i den nuvarande modellen.

Den nuvarande modellen för familjeledigheterna uppmuntrar i synnerhet mammorna att vara borta från arbetslivet i längre perioder, till exempel eftersom perioderna för moderskaps- och föräldrapenning måste tas ut som en enhetlig period. Föräldrarna borde ha rätt att välja i vilken ordning de tar ut föräldraledigheterna.

Organisationerna betonar att familjeledigheterna ska bestå av en egen del som är lika lång för båda föräldrarna, och därtill en tillräckligt lång period som föräldrarna tillsammans delar på. Målsättningen är att förlänga den inkomstrelaterade familjeledigheten, i första hand genom att utöka pappans andel.

Familjernas behov som utgångspunkt

Den nya modellen för familjeledigheterna måste flexa enligt olika familjesituationer, oberoende av om det handlar om till exempel en kärnfamilj, en familj med en förälder, en flerlingsfamilj eller en regnbågsfamilj. I samband med reformen ska man säkerställa att också adoptivbarn får en bra start på livet i sin nya familj.

Man måste kunna inleda mammaledigheten mer flexibelt före beräknad tid, men ändå så att man beaktar bestämmelserna i direktivet om skydd för gravida arbetstagare. Det här skulle göra det möjligt för mamman att arbeta så länge hon själv vill, eller så länge mammans och barnets hälsa tillåter. Den särskilda moderskapspenningen skulle förbli oförändrad. 

Organisationerna föreslår också att den partiella föräldraledigheten ska förnyas så att den ger efterlängtad flexibilitet till exempel vid återgången till arbetet eller när föräldern vill studera. Genom att utveckla det frivilliga deltidsarbetet skulle man också göra det märkbart lättare att kombinera arbete och familj. En förälder som arbetar under ledigheten kunde flytta de oanvända ledigheterna till en senare tidpunkt.

En förändring sker inte av sig själv

Det behövs förändrade attityder och ett målmedvetet påverkningsarbete om arbetslivet ska bli mer familjevänligt och papporna i större utsträckning ska ta hand om barnen. Arbetsgivarna, cheferna och hela arbetsgemenskapen kan stöda och uppmuntra till att ta ut familjeledigheter. En mer flexibel modell för familjeledigheterna ligger inte bara i arbetstagarens och familjens intresse, utan också i arbetsgivarens intresse. För att man ska lyckas kombinera arbete och familj måste också småbarnspedagogiska tjänster finnas tillgängliga, och tjänsterna måste hålla hög kvalitet. Därför måste man se till att småbarnspedagogiken utvecklas vid sidan av familjeledighetsreformen.

Ställningstagandet som överräcktes till riksdagen i dag på familjedagen har undertecknats av löntagarcentralorganisationerna FFC, Akava och STTK samt barn- och familjeorganisationerna Förbundet för mödra- och skyddshem, Centralförbundet för Barnskydd, Mannerheims Barnskyddsförbund, Rädda Barnen, Finlands Föräldraförbund, Befolkningsförbundet, Adoptivfamiljer, Barnavårdsföreningen i Finland, Specialvårdorganisationernas förbund EHJÄ, Kasper – Kasvatus ja perheneuvonta, Marttaliitto, Nätverket för Stjärnfamiljer, Nuorten ystävät, För Barnens Bästa, Pesäpuu, SOS-Barnbyar Finland, Vamlas och Förbundet för Ensamstående Föräldrar.