Semester på kommande? Ta reda på dina rättigheter | Fackförbundet Pro
Open menu
  • Pros andra webbtjänster
Pro+

Semester på kommande? Ta reda på dina rättigheter

14.6.2019 kl. 12:43
|

Semesterlagen och kollektivavtalet ger svar på frågor gällande arbetstagarens rättigheter under semestern. Fackförbundet Pros jurister tipsar om vad som är viktigt att veta.

ProStoori  |  Text: Michaela von Kügelgen

Hur lång semester har man rätt till i ett sträck? När ska semesterlönen utbetalas? Kan man ha rätt till en extra ersättning om man vikarierar en semestrande kollega samtidigt som man sköter sitt eget arbetsuppdrag?

Som arbetstagare är det viktigt att själv ta reda på vilka rättigheter som gäller.

– Det är självklart att semesterlönen ska betalas innan semestern börjar, det baserar sig på lagen, säger Patrik Stenholm som är chefsjurist vid Fackförbundet Pro.

Utöver semesterlagen lönar det sig för en arbetstagare att gå igenom kollektivavtalet för att veta vad som gäller den egna semestern. Det finns också hjälp att få.

– Om man har frågor eller något känns oklart gällande semestern ska man vara i kontakt med förbundets ombudsman, säger Stenholm.

Sjukdom kan flytta fram semester

En fråga som brukar väcka många frågetecken är sjukdom under semestern. Stenholm påminner om arbetstagarens rättigheter.

– Om man insjuknar under semestern kan semestern flyttas fram till en senare tidpunkt.

Om man råkar ut för en sjukdom eller ett olycksfall under semestern och sjukledigheten överstiger sex semesterdagar kan semestern alltså flyttas fram. Semestern kan också flyttas fram om man före semestern vet att man ska vara med om till exempel en operation.

– Det viktiga är att arbetstagaren omedelbart är i kontakt med arbetsgivaren och begär att semestern flyttas. Det kan inte göras retroaktivt efter semestern, påminner Stenholm.

Han påpekar också att Pro anser att sex karensdagar strider emot EU-domstolens rättspraxis och att arbetstagaren borde vara berättigad till full införtjänad semester utan några karensdagar alls.

Den finländska arbetsdomstolen har i två anhängiga ärenden begärt förhandsavgörande av EU-domstolen gällande frågeställningen. Ett avgörande inväntas före årsskiftet.

Det viktiga är att arbetstagaren omedelbart är i kontakt med arbetsgivaren och begär att semestern flyttas.

Ny lag kompletterar semester

Semestern är avsedd för att ge tillräckligt med tid för rekreation och återhämtning.

– Idén med semestern är att man ska vila upp sig. Om man till exempel är sjukledig är man inte på semester. Semesterns syfte är således i grunden annat än sjukledighetens syfte, säger Patrik Stenholm.

Från och med den första april 2019 gäller också en ny lag som ger arbetstagaren rätt till extra lediga dagar som kompletterar semestern i de fall man inte tjänat in minst 24 dagar semester på grund av frånvaro som beror på sjukdom eller medicinsk rehabilitering.

– Det är en ersättning som motsvarar arbetstagarens genomsnittliga lön. Det här är en förbättring och en viktig ny lagparagraf, säger Stenholm.

Ersättning för att vikariera kollega

Om man vikarierar en kollega under dennes semester har man i vissa fall rätt att få vikariatersättning.

– Ersättningen baserar sig inte på lagen, utan på kollektivavtal, berättar Pros jurist Ira Kyntäjä.

Alla kollektivavtal innefattar inte vikariatersättning så det lönar sig att kontrollera det egna kollektivavtalet. Ersättningsprocenten brukar ligga på 14–35 procent av den vikarierandes lön. Vikariatersättningarna gäller inte inom statsförvaltningen.

Enligt vissa kollektivavtal utbetalas ersättningen för en veckas vikariat, enligt andra först för två veckor.

– Huvudregeln är att man kommer överens om ersättningen på förhand. Om arbetsgivaren ber dig att vikariera en kollega lönar det sig att fråga hur vikariatersättningen ser ut, säger Kyntäjä.

Ett viktigt krav är att arbetsbördan för den som vikarierar stiger avsevärt.

– Det räcker inte att man skickar ett e-postmeddelande för någon annan. Det behöver ändå inte handla om övertid, men kanske att man är tvungen att jobba lite hårdare eller flytta undan eget arbete till senare.

Fem viktiga punkter om semester

1. Semestern får inte börja en dag som är ledig för arbetstagaren, den ska börja på en arbetsdag. Om semestern börjar på en annars ledig dag får det inte minska antalet semesterdagar. Semestern får inte heller infalla under moderskaps- eller faderskapsledighet.

2. Enligt lagen har en person med fyra veckors semester rätt till minst 12 dagar semester i ett sträck, alltså två veckor kontinuerlig semester. Det här kan vara annorlunda avtalat i kollektivavtalet.

3. Semesterpremien/semesterpenningen* baserar sig på kollektivavtalet/tjänstekollektivavtalet och den ska definieras i semesterlönespecifikationen. Den brukar vara 50 procent av semesterlönen.

4. Semesterpremien/semesterpenningen kan betalas i en rat, eller så att man får hälften i samband med semesterlönen och andra hälften i den första lönebetalningen efter att man återvänt till arbetet efter semestern.

5. Kom överens om eventuella vikariatersättningar på förhand. Det lönar sig att ha skriftlig dokumentation (till exempel i timrapporteringen) över den tid man lägger på kollegans arbete ifall arbetsgivaren är ovillig att betala ersättning.

* På svenska talar vi om semesterpremie i den privata sektorn och om semesterpenning i den offentliga sektorn.