Ska jag klä mig i blus eller blazer? Hur upplevs yttre faktorer i rekryteringsprocessen? | Fackförbundet Pro
Open menu
  • Pros andra webbtjänster
Pro+

Ska jag klä mig i blus eller blazer? Hur upplevs yttre faktorer i rekryteringsprocessen?

15.3.2019 kl. 10:59
|

Enligt Fackförbundet Pros arbetsmarknadsundersökning upplever cirka 10 procent av Pro-medlemmarna att arbetssökandes yttre har haft en negativ inverkan i rekryteringsprocessen. Svarsgruppen bestod av Pro-medlemmar som varit med om rekryteringstillfällen, vilket påverkade resultatet. Statistiskt och generellt sett anses fenomenet troligtvis vara mindre än så.

ProStoori | Text Marina Ahlberg

Fastän Pro-medlemmarna enligt undersökningen inte upplever utseendet eller klädseln som speciellt stora problem i rekryteringssammanhang, så får vi ofta i media läsa exempel på hur yttre faktorer har haft en oproportionerligt stor betydelse vid rekryteringsprocessen.

– För att rekryteringen ska vara rättvis är det viktigt att arbetsgivaren funderar över vilka faktorer som de facto är viktiga när en produkt eller service ska produceras. Arbetssökandes erfarenhet och kompetens borde räcka till som anställningskriterium, säger Pros forskare Petri Palmu.

Under själva arbetsintervjun kan arbetssökande med sina yttre egenskaper och stil ge ett positivt intryck, men i Pros branscher har sakkunnigheten den verkliga betydelsen.

I de traditionella mansdominerade branscherna kan kvinnans expertis uppfattas som sämre än mannens.

– Anställaren kan ha förutfattade uppfattningar om skillnader i kunnande mellan män och kvinnor. Om man ställer annorlunda krav enligt kön, antingen för kompetens eller yttre faktorer, är man definitivt på fel spår, säger Palmu.

 Arbetsgivarens kompetens prövas under rekryteringsprocessen.

– Rekryterarens yrkeskunskap, arbetsplatsens ledarskapskultur och vilka värderingar som dominerar på arbetsplatsen är alla faktorer som inverkar på rättvis rekrytering.

Att överdimensionerat idealisera socialitet förvränger också rättvis rekrytering. Sociala färdigheter och social natur är två ganska olika saker.

Habitus eller hälsa

Socialitet eller sällskaplighet är dagens trend. Arbetssökande ska kunna uttrycka sig hippt, klart och redigt, hen ska vara social trots att det egna jaget kanske är något helt annat.

– Att överdimensionerat idealisera socialitet förvränger också rättvis rekrytering. Sociala färdigheter och social natur är två ganska olika saker. Socialitet eller sällskaplighet uttrycker behovet att umgås med andra människor. Sociala färdigheter å sin sida betyder bland annat förmågan att leva sig in i en annan människas situation, en balanserad lyhördhet gentemot andra människor, förklarar Petri Palmu.

– En person som inte är särskilt social kan vara precis den rätta personen för en arbetsuppgift. Också i det här avseendet är det fördelaktigt att hitta en balans mellan kompetens och sällskaplighet. Socialiteten som sådan är inte ett bra eller dåligt särdrag. 

Arbetslivet har förändrats. Stillasittande arbete blir allt vanligare. Vi glömmer pauserna och fäster inte uppmärksamhet vid arbetsergonomin. Om vi blir uttröttade i arbetet orkar vi inte sköta vår hälsa på fritiden.

– I stället för ett stiligt yttre borde vi koncentrera oss på det väsentliga: arbetshälsa, tillräckligt med sömn och vila. När du mår bra orkar du också mer. I en del branscher fordrar arbetet koordinationsförmåga som kräver bra kondition. Arbetshälsa och produktivitet går alltså hand i hand, säger Palmu.

När kompetensen avgör har vi likvärdiga möjligheter att bli anställda oberoende av till exempel ålder eller hudfärg

Nytt skönhetsideal?

Ekonomisk ojämlikhet påverkar arbetssökandes förutsättningar att skapa sig ett ”trendigt yttre”. Modet kostar och stilarna växlar flera gånger om året. I massmedia växlar skönhetsidealen till och från. Människan är mottaglig för intryck och inbillade krav. Petri Palmu vill betona ekologiska värderingar:

– Kläderna tillverkas ofta i usla förhållanden och på sätt som belastar naturen. Vi borde övergå från mängd och utseende till kvalitet och återanvänding. Jag hoppas att vi i framtiden har nya skönhetsideal: ansvarsfullhet och ekologisk hållbarhet.

Dagens samhälle präglas av det visuella. Selfies och utseendet i sociala medier formar föreställningarna om oss. Företagen vill ha bildförsedda meritförteckningar och video-cv:n.

Som motvikt till behovet av bilder förekommer förslag om anonym rekrytering, där själva sakkunskapen och produktiviteten har betydelse, inte arbetssökarens utseende. Anonym rekrytering förespråkas också i jämlikhetshänseende – när kompetensen avgör har vi likvärdiga möjligheter att bli anställda oberoende av till exempel ålder eller hudfärg.

Bort från utseendefixerat tänkande

Enligt medlemmarna inom de flesta Pro-branscher har de yttre faktorerna inte en stor betydelse vid rekryteringen. En liten avvikelse i undersökningen gav gruppen män och kvinnor över 50 år. I den här gruppen uppfattas också åldern som en yttre eller utseendefaktor. Kvinnor under 40 år anser däremot att bildandet av familj och hur kvinnors sakkunskap upplevs är de största hindren för rekrytering.

Petri Palmu tycker det är viktigt att väcka diskussion om utseendefixering i samhället över lag. Det är vuxnas uppgift att med sitt eget exempel stöda och sporra barn och ungdomar att lita på sig själva. Vi ska inte svälja det sociala trycket som finns omkring oss, utan analysera det kritiskt. Vad är det som sist och slutligen är det väsentliga och betydelsefullt?

– Sakkunnigheten är markerande för Pros branscher – du kan komma sådan som du är, sammanfattar Petri Palmu.