Förbundet versus Loimaan kassa: Får man valuta för pengarna? | Fackförbundet Pro
Open menu
  • Pros andra webbtjänster
Pro+

Förbundet versus Loimaan kassa: Får man valuta för pengarna?

6.6.2018 kl. 14:47
|

Många svär över att fackförbundet varje månad tar en liten summa av lönen, andra lockas av Loimaan kassa. Men vad får man egentligen för medlemsavgiften?

Det är inte idel solsken i arbetslivet. Då dåligt väder överraskar, får man det bästa skyddet av att höra till förbundet.

ProStoori | Text Anu Vallinkoski | Översättning Susanne Paetau | Bild Istockphoto

– Genom det får man sin röst hörd, summerar utvecklingschef Annemarje Salonen från Pro.

Fackförbunden försvarar sina medlemmars förmåner då det avtalas om anställningsvillkor och för i den offentliga diskussionen fram frågor som är viktiga för medlemmarna. Förbundet som sammanför tusentals sakkunniga har mer att säga till om än en enskild löntagare.

Kollektivavtalet och övervakningen av avtalets tillämpning är den allra synligaste delen av fackförbundens arbete. De är också de tyngst vägande orsakerna för löntagaren att vara fackansluten.

I kollektivavtalen kommer fackförbunden och arbetsgivarnas företrädare överens om bland annat löner, arbetstider, olika lönetillägg och många slags anställningsvillkor.

Lagen versus kollektivavtalet

I Finlands lagstiftning finns också bestämmelser om anställningsvillkor, men kollektivavtalen ger löntagaren ett mer omfattande skydd och bättre villkor än vad bara lagen gör.

Då man till exempel avtalar om lönen är branschens allmänt bindande kollektivavtal ett bra stoppbräde. Arbetsgivaren kan inte betala lägre lön än vad som överenskommits i kollektivavtalet.

– I lagen finns ingen minimilön. Lagen känner inte heller till många av lönetilläggen och semesterpremien. Om lönen bara hänger på lagen bestämmer arbetsgivaren hurdan lön denne är beredd att betala, poängterar Salonen.

Kollektivavtalen garanterar också lönebetalning under längre sjukledighet än vad lagen gör. Vid moderskapsledighet ger kollektivavtalet tre månader med lön, medan lagen inte ålägger skyldighet att betala lön. Lagen känner inte heller till dagtraktamente under arbetsresor, såsom kollektivavtalet gör. Flera exempel kan ges.

– Lagstiftningen blir av nödvändighet på en mycket allmän nivå. Den ska passa alla branscher. Kollektivavtalen ingås däremot separat för varje bransch. De beaktar bättre specialbehoven i branscherna än vad lagstiftningen gör, betonar Salonen.

Om man inte hör till förbundet kan man inte heller påverka hurdana villkor vi försöker förhandla till kollektivavtalen

Ett nytt kollektivavtal börjar byggas från gräsrotsnivån, från arbetsplatserna. Förbundet lyssnar på medlemmarnas önskemål och uppställer förhandlingsmålsättningar utgående från dem.

Om man inte hör till förbundet kan man inte heller påverka vilka villkor vi försöker förhandla till kollektivavtalen.

– Det här är demokrati, säger Salonen.

Förbundet eller Loimaan kassa?

Den allmänna arbetslöshetskassan (YTK), i folkmun kallad Loimaan kassa, har utmanat fackförbunden sedan början av 1990-talet. Numera är den Finlands största arbetslöshetskassa.

YTK lockar med låga kostnader. Medlemskapet i kassan kostar 100 euro i året. Fullt medlemskap får man för en årsavgift på 118 euro. Den berättigar bland annat till vissa rättshjälpstjänster.

Pros medlemsavgift är 1,4 procent av skattebelagd lön, men högst 57 euro i månaden.

Man kan dra av såväl fackförbundens som arbetslöshetskassornas medlemsavgifter i beskattningen.

– YTK är något helt annat än ett fackförbund. Den är en teknisk betalare av arbetslöshetsersättningar. Den har inte ens som avsikt att ingripa i problem i arbetslivet. Den driver inte löntagarnas sak såsom fackförbunden gör. Det är beskrivande att det i YTK:s styrelse sitter många ledare från företagsvärlden, berättar Salonen.

YTK är något helt annat än ett fackförbund. Den är en teknisk betalare av arbetslöshetsersättningar. Den har inte ens som avsikt att ingripa i problem i arbetslivet.

YTK ger inte heller råd i frågor som berör kollektivavtal.

Enligt den jämförelse som Konsumentförbundet gjorde år 2016 blir det rättsskydd YTK erbjuder vid fullt medlemskap långt efter den nivå på skyddet som Pro erbjuder.

Om medlem vid arbetstvist söker rättvisa i domstol, sätter Pro inget tak för rättegångskostnaderna som betalas. Pro ersätter också motpartens kostnader om rättsfallet slutar med förlust. YTK ersätter högst 10 000 euro av rättegångskostnaderna. Vid förlust betalar den inte heller motpartens kostnader.

Organisationsgraden ska vara tillräcklig

För att förbundens ord ska väga tungt, ska organisationsgraden vara tillräckligt hög.

Om den faller under 50 procent, är kollektivavtalet som förhandlats för branschen inte allmänt bindande. Då behöver oorganiserade arbetsgivare inte tillämpa kollektivavtalets minimibestämmelser. De kan till exempel betala lägre lön än vad som överenskommits i kollektivavtalet.

Av löntagarna i arbete var lite under 75 procent fackanslutna år 2016. Andelen organiserade har hela 2000-talet legat kring 70 procent. Samtidigt har antalet som hör till arbetslöshetskassor utanför facket ökat en aning. År 2016 hörde lite över 15 procent av löntagarna i arbete till dessa kassor.

Fackförbundet Pros forskare Petri Palmu poängterar att enligt arbetsmarknadsundersökningen, som utförs som medlemsenkät, syns arbetsplatsens organisationsgrad tydligt i lönenivån.

Då antalet som hör till Pro stiger på arbetsplatsen från 15–20 procent till minst 75 procent, stiger också lönen med i genomsnitt fem procent.

– Då antalet som hör till Pro stiger på arbetsplatsen från 15–20 procent till minst 75 procent, stiger också lönen med i genomsnitt fem procent. En hög organisationsgrad på arbetsplatserna medför betydande löneförhandlingskraft, hänvisar Palmu till undersökningens resultat.

Ta hjälp av förbundet för karriären

Fackförbundens arbetsbild har utvidgats allt mer den senaste tiden. Då förbunden förr koncentrerade sig på den hårda kärnan, det vill säga kollektivavtalet och arbetslöshetskassan, har det på senaste tiden seglat upp stöd av medlemmarnas karriärer och utveckling i yrket.

– Vår karriärtjänst stärker medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden så att de klarar sig i det föränderliga yrkeslivet.

Pro erbjuder bland annat diskussioner med personlig karriärcoach samt olika slags webbinarier, eller med andra ord utbildningar på webben. I utbildningen har man till exempel koncentrerat sig på att slipa sin Linkedin-profil och cv.

Nyaste tillskottet är webbinarium för dem som återvänder från familjeledighet. En föreläsningsserie planeras om äldres ställning i arbetslivet.