Välmående arbetsgemenskap ger bättre resultat | Fackförbundet Pro
Open menu
  • Pros andra webbtjänster
Pro+

Välmående arbetsgemenskap ger bättre resultat

13.9.2019 kl. 10:15
|

Det kan ses som en självklarhet att en motiverad och välmående personal gör bättre resultat än anställda som enbart hanterar rutinuppgifter utan chans att påverka sina jobb. Därför kan det ses som en produktiv investering när företag målmedvetet agerar för att förbättra arbetsmiljön.

ProStoori | Text: Bo Ingves | Tillägg: Susanne Paetau

Verksamheten för att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan hos personalen förkortas egentligen till UUA. På finska kallas det för Tyky eller Tyhy, och eftersom de termerna är allmänna även på finlandssvenskt håll används de i den här artikeln. Skillnaden är att tyky kommer från ordet työkyky (arbetsförmåga) medan tyhy kommer från työhyvinvointi (välbefinnande i arbete).

– Man kan säga att tyhy är mera mångfasetterat och omfattande än enbart personalens fysiska välbefinnande. Det är alltså ett mera helhetsmässigt sätt att se på personalens arbetsförmåga än traditionella åtgärder som pausgymnastik, aktivitetsdag och de traditionella motions- och kultursedlarna, säger socialpsykolog och specialforskare Auli Airila på Arbetshälsoinstitutet (förkortat TTL, från finskans Työterveyslaitos).

Ledningen måste vara engagerad

Airila jobbar på enheten Arbetsförmåga och karriär och liknar arbetsförmågan vid ett fyravåningshus, där de tre nedersta våningarna består av individens resurser och den översta av arbetet och arbetsförhållandena.

– Individens kapacitet och hälsa är naturligtvis viktiga men det krävs också kompetensutveckling, gott ledarskap och stöd för gemenskapens arbetsmiljö för att de anställda ska kunna prestera bra och tycka om sina jobb, säger hon.

Framför allt i arbetarskyddslagen bestäms om arbetsgivarnas skyldighet att se till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i jobbet.

– För att på riktigt kunna skapa en motiverande arbetsmiljö krävs att ledningen engagerar sig och att personalen tas med i processen. Att personalen mår bra på jobbet syns i att verksamheten löper smidigt, kompetenserna utvecklas och personalen har en positiv attityd till arbetet, säger hon.

Speciellt viktigt är det att sparra personer på chefsnivå eftersom de är i en avgörande ställning med tanke på arbetsmiljön

Dyr sjukfrånvaro

Suomen Terveystalo undersöker årligen vad sjukfrånvaron kostar i form av ogjort arbete i företag och kommuner. TTL är en av samarbetspartnerna kring rapporterna som visar att det ogjorda arbetet kostade företagen cirka 3,6 miljarder euro och kommunerna ytterligare en miljard euro år 2017.

– Därför är det otroligt viktigt att man i företag och andra organisationer på allvar inser betydelsen av att folk mår bra på jobbet. TTL och till exempel pensionsförsäkringsbolagen ger oberoende rådgivning och utbildning till både organisationer och enskilda personer hur de ska tackla den här problematiken. Speciellt viktigt är det att sparra personer på chefsnivå eftersom de är i en avgörande ställning med tanke på arbetsmiljön, säger Airila.

Hon berättar att företagen har börjat se allt mera holistiskt på hur personalen mår i arbetet. Det understryker vikten av förebyggande åtgärder för att skapa en arbetsplats där arbetet känns motiverande.

– Välmående i arbetet innebär mycket mera än enbart fysiskt välmående. Jag hoppas arbetshälsovården i allt högre skulle bli proaktiv i den här frågan. I praktiken är företagshälsovården en av företagens viktigaste partner i utvecklingen av arbetsmiljön, säger Airila.

Hälsofrämjande ledarskap på gång

Hon konstaterar att de flesta företag, stora som små, försöker främja personalens möjlighet att arbeta meningsfullt, men att det görs på många olika sätt och delvis under olika benämningar.

– Det viktiga är att det ställs upp konkreta målsättningar för utvecklingsverksamheten och att det sätts tillräckligt med resurser på förverkligandet. Lika viktigt är att personalen tas med i planeringen, att vidtagna åtgärder följs upp och att feedbacken används till att utveckla verksamheten. Det innebär alltså betydligt mera än att enbart arrangera en utvecklingsdag i året för personalen, även om en sådan kan vara ett bra delmoment i utvecklandet av arbetsmiljön, säger Airila.

Hon anser att utvecklingssamtalen kunde vara en del av tyhy-verksamheten eftersom de bland annat belyser hur personalen som helhet trivs i företaget.

– Här kommer vi in på termen strategisk ledning av arbetsförmåga (på finska työkykyjohtaminen, i Sverige närmast hälsofrämjande ledarskap) som innebär att chefskapet är inriktat på att skapa en miljö där personalen kan jobba långsiktigt och utvecklas i arbetet. En av våra viktigare uppgifter är att ge cheferna verktyg för detta, säger Airila.

 

Tanja Luukkanen, expert i arbetsmiljöärenden i Pro ger tips för att inleda tyky-/tyhy-verksamhet:

  • Tyky-/tyhy-verksamheten bör vara målinriktad och systematisk. Därför bör man, före man börjar planera verksamheten, utreda belastningsfaktorer som beror på arbetet och arbetstagarnas behov.
  • I utredningsarbetet och i planeringen och genomförandet av tyky-/tyhy-verksamhet lönar det sig att använda sig av de sakkunniga inom företagshälsovården.
  • Om det finns arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen, be henne eller honom ta upp inledande av tyky-/tyhy-verksamhet med arbetsgivarens representant
  • Du kan också ta upp saken via företagshälsovården eller om du så vill direkt föreslå tyky-/tyhy-verksamhet för arbetsgivaren.