Vad är det bra för en ung att veta om arbetspension?

Arbetspensionssystemet är såtillvida ett fint system, att det är en slags automat.

– Arbetspensionsskyddet sköts lagstadgat. Om man arbetar kan man inte undgå eller undvika det, berättar utbildningsspecialist Marina Sirola från Arbetspensionscentralen.

Det finns ingen orsak att undvika det heller, för pension intjänas av allt gjort arbete för den tiden då lönebetalningen upphör på grund av ålderdom eller arbetsoförmåga.

Pension intjänas av all inkomst man haft under arbetskarriären.

– Här har det fattats beslut som gynnar unga. År 2005 ändrades lagarna till exempel så att arbetspension intjänas för allt arbete som gjorts. Tidigare började man intjäna pension först vid 23-årsålder.

Åren 2005–2016 intjänades arbetspension från 18-årsåldern. Med början år 2017 har arbetstagare intjänat pension från 17-årsålder och företagare från 18-årsålder.

Pension intjänas varje år 1,5 procent av lön man fått under det året. Man behöver inte själv bekymra sig för betalning av pensionsavgifter, för arbetsgivaren avdrar arbetspensionsavgiften från lönen och den inbetalas till pensionsförsäkringsbolagen. Den här avgiften syns också i arbetstagarens lönespecifikation.

Lönar det sig att studera i hopp om bättre pension?

Pensionssystemet är såtillvida tydligt att ju större dina inkomster är och ju längre du arbetar, desto större är arbetspensionen.

Man kan närmast påverka pensionens storlek genom att arbeta flitigt och förtjäna mer – eller genom att skaffa en examen, för pension intjänas också av studier. Arbetspension intjänas för studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller högskoleexamen, bara man ser till att man utexamineras.

Pension intjänas också av sjukdagpenning, inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, olika stöd i anslutning till föräldraskap samt av vuxenutbildningsstöd och alterneringsersättning – visserligen håller man på och avskaffar vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten.

Flyr pensionsåldern hela tiden allt längre bort?

Pensionsåldern stiger sakta, det vill säga de kommande generationerna blir senare pensionerade än äldre generationer. Det beror på att då människorna är allt friskare, ökar den förväntade livslängden och därför vill man att människor stannar längre i arbetslivet.

– Vi har redan nu många unga som troligen kommer att bli över hundra år gamla, säger Sirola.

– Det betyder också att då man jämför de unga idag med dem födda på 1960- eller 1970-talet, har dagens unga tid att njuta längre av pensionen än de äldre generationerna.

Åldern för ålderspension för dem som är födda på 1970-talet är för tillfället knappt 66 år och i genomsnitt hinner man vara pensionerad ungefär 22 år. För dem som är födda på 2000-talet är ålderspensionsgränsen ungefär 68 år, men de hinner vara pensionerade 23 år.

Räcker pensionspengarna?

Enligt Sirola är det en onödig fördom att unga inte skulle komma att få pension i det skedet då de har pensionsåldern inne.

– Ju närmare man kommer den egna pensionsåldern, desto bättre har varje generation förstått att systemet också gäller en själv.

Förutom att arbetspensionsbolagen samlar in avgifter, sköter de också om pensionsfonder genom att placera medel säkert och produktivt, med behärskad risktagning. Man sköter hela tiden bra om systemet.

– Pensionssystemet har 60 år på nacken och det har utvecklats hela tiden allt efter att samhället förändrats, säger Sirola.

Förändringar görs småningom och i förhandlingarna ser man hela tiden till de ungas situation.

– Vid utvecklandet sörjer man för kontinuiteten. Jag tror att pensionsskyddet aldrig försvinner utan ändrar form i och med att världen förändras.

Finländarnas månatliga pension är i genomsnitt 1 845 euro i månaden. I summan ingår personens arbetspension, folkpension, med dem jämförbara pensioner i enlighet med specialskydd samt garantipension. (Källa: Pensionsskyddscentralen)

Regeringen och arbetsmarknadsparterna kommer att tillsammans bereda nästa pensionsreform, som är avsedd att bli klar i januari 2025.