Anssi, som är i 20-årsåldern, är i början av sitt arbetsliv. Han slutför sina studier vid yrkeshögskola och bor i en etta för studerande i Mellersta Finland. Han letar efter företag i den egna branschen, där han kunde göra sitt lärdomsprov och sysselsättas efter studierna.

I yrkeshögskolorna hotar undervisningens kvalitet och också resurserna för handledning av lärdomsprov, som är viktigt för Anssi, att minska då yrkeshögskolorna bör utbilda fler studerande för otillräckliga pengar.

Studiestödet försämras, studielånet ökar

Nedskärningarna i det allmänna bostadsstödet, som också gäller studerande, och indexnedfrysningen av studiepenningen betyder att Anssi måste lyfta mera studielån för att klara av de ökande utgifterna och den stigande hyran. Den ökade lånesumman oroar Anssi, då den ekonomiska konjunkturen samtidigt försvagas.

Anssi känner sig mer osäker på sin framtid än tidigare. Han vet att det är svårare än förut att få en stadigvarande arbetsplats då arbetsgivaren i framtiden utan grund kan anställa honom för ett år i visstidsanställning.

Om man nu överhuvudtaget skulle få jobb efter examen, funderar Anssi. Om Anssi blir arbetslös efter examen, får han Fpa:s arbetsmarknadsstöd. Hur ska man klara sig på det? Anssi kan inte ens tjäna 300 euro i månaden med tillfälligt jobb på deltid utan att det inverkar på arbetsmarknadsstödet eller inkomstrelaterade dagpenningen, då den så kallade skyddsdelen avskaffas. Det är allt svårare att börja omfattas av inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd, då arbetsvillkoret för det förlängs från nuvarande 6 månader till 12 månader.

Osäkerheten i arbetslivet grämer – bildande av familj stämmer till eftertanke

Arbetslivet är allt osäkrare för Anssi också i de fall att han skulle få en stadigvarande arbetsplats efter sin examen. I fortsättningen räcker det ju med saklig orsak för uppsägning.

Som ung och ny arbetstagare behöver Anssi mer introduktion i arbetet än en som är mer erfaren. Om arbetsgivaren försummar introduktionen och Anssi till följd av det inte klarar sitt arbete på det sätt arbetsgivaren förutsätter, kan han lättare än tidigare sägas upp med hänvisning till orsak som beror på person. Jag är tvungen att hitta en arbetsgivare som introducerar mig bra, funderar Anssi och är inte alls intresserad av att bilda familj i det osäkra läget. Verkligen inte ännu!

Trettioåriga Nella är familjeledig från visstidsanställning och bor med sin partner och ettåring i huvudstadsregionen. Redan före den nuvarande anställningen och familjeledigheten hade hon flera visstidsanställningar i den kvinnodominerade ekonomiförvaltningsbranschen. Nella oroar sig för vad som händer då familjeledigheten tar slut: fortsätter den nuvarande arbetsgivaren det tidigare anställningsförhållandet eller blir det att igen en gång söka ny arbetsplats.

Nellas oro är verklig. Vid anställning av kvinnor i trettioårsåldern kan arbetsgivarna helt låta bli att anställa eller erbjuda ett års anställning utan motiveringar, fastän det är diskriminering på grund av graviditet.

Försämringarna syns i barnfamiljens plånbok

Om Nella inte ens hittar ett visstidsjobb efter familjeledigheten, försvagas Nellas utkomst av flera försämringar i arbetslöshetsskyddet, såsom avskaffandet av arbetslöshetsdagpenningens barnförhöjning och skyddsdelen, förlängning av arbetsvillkoret för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd och differentiering av nivån på utkomstskyddet samt intjänande av arbetsvillkor utgående från inkomst, periodisering av semesterersättning och utökade självriskdagar.

Dömda till att vara i evig lönegrop

Nella upplever att hon gör ett meningsfullt och viktigt arbete i den egna kvinnodominerade låglönebranschen fastän hon är i en lönegrop och det verkar som om hon skulle förbli i den. Enligt den kommande lagen kan riksförlikningsmannen, som löser kollektivavtalsförhandlingar som kört fast, inte som löneuppgörelse föreslå en sådan höjning som skulle överstiga löneuppgörelsen som förhandlats i exportbranscherna. Det här försvårar höjningar i låglönebranscher som befinner sig i lönegrop.

Speciellt med barn får man ofrånkomligen förkylningar och sjukdagar. Om inte annat avtalats i kollektivavtalet skulle den första sjukdagen i fortsättningen vara oavlönad. Nella skulle då som låglönad ha press att som förkyld gå på jobb trots risk att smitta ner andra.

Över femtioåriga Juha är en gammal räv som i tiden avlade examen i handelsinstitut. Han trivs på sin arbetsplats, där det utöver honom finns ett trettiotal anställda. Han vet att han för att hållas i arbetslivet fram till pensionsåldern borde utveckla den egna kompetensen. Och nu har han bråttom.

Såväl systemet med alterneringsledighet som vuxenutbildningsstödet avskaffas från 1.8.2024. Före det borde Juha börja utbilda sig så att det är lättare att hållas sysselsatt. En liten paus från arbetet kunde hjälpa att orka och ge energi till slutet av arbetskarriären.

Att utbilda sig vid sidan av ett hetsigt arbete eller att själv bekosta studieledighet med små besparingar är inte realistiska alternativ för Juha. Speciellt då studerandeavgifterna vid öppna högskolor kan stiga.

Kortare reaktionstid vid permitteringar och uppsägningar

Det ryktas på Juhas arbetsplats om sämre ekonomiskt läge för arbetsgivaren. Snart är det lättare med permitteringar, omställningsförhandlingar och uppsägningar i företag med under 50 anställda, dit också Juhas arbetsplats hör. Permitteringar skulle kunna inledas efter en veckas tid för meddelande om permittering utan förhandlingar och minimitiden för omställningsförhandlingar skulle vara 1–3 veckor beroende på de planerade åtgärdernas omfattning. Tiden att förbereda sig för försämrad utkomst skulle bli betydligt kortare för Juha än förut.

Om Juha i stället för att bli permitterad sägs upp, skulle hans arbetsgivare som företag med under 50 anställda inte längre vara skyldig att erbjuda honom jobb då det ekonomiska läget förbättras. Han skulle ha svårare än förut att som äldre få arbete, för arbetsgivarna anställer bevisligen hellre yngre än sådana som närmar sig pensionsåldern.

Försämringar i arbetslöshetsskyddet utarmar vardagen

Som arbetslös skulle Juhas utkomst vara sämre än förut, då slopandet av undantag bundna till ålder skulle minska den inkomstrelaterade dagpenningen. Dessutom gäller andra försämringar i utkomstskyddet för arbetslösa också Juha: arbetsvillkoret förlängs till 12 månader och intjänande av arbetsvillkoret utgår från inkomsterna, arbetslöshetsskyddets skyddsdel slopas, nivån på utkomstskyddet differentieras, semesterersättningen periodiseras och självriskdagarna ökar.

Ifall Juha inte mer skulle få arbete som äldre, kan han före pensioneringen rentav behöva ansöka om utkomststöd och villkoren för att få det tänker man strama åt och sänka nivån på stödet. Dessutom kan det hända att han behöver byta hem, om det är för dyrt i förhållande till de åtstramade villkoren för bostadsstöd.

Då Juha funderar på de här sakerna får han ännu mer bråttom att ansöka om studieledighet av arbetsgivaren och börja studera med hjälp av utbildningsstöd, som ännu ett tag är i kraft, då arbetsgivaren ännu inte bestämt sig för att säga upp hans anställningsförhållande.