Sannamari Mäkeläs karriär som arbetarskyddsfullmäktig började för sju år sedan då hon betraktade den tidigare arbetarskyddsfullmäktigens verksamhet.

– Hen lyfte aktivt fram saker och jag funderade att det skulle vara roligt att själv få göra saker på samma sätt.

Hon kandiderade i följande arbetarskyddsval.

Mäkelä arbetar på Telia i Lahtis och som regional arbetarskyddsfullmäktig hör även områdena kring Kouvola, S:t Michel och Villmanstrand till hennes arbetsfält. Hon övervakar knappt fyrahundra personers ärenden. Den egentliga egna arbetsuppgiften är som quality specialist och med teamet behandlar hon bland annat reklamationer och dataskyddsfrågor på konsumentsidan.

Tiden som används till arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter är inte noggrant bestämd utan Mäkelä får använda så mycket tid hon behöver. Hon ser det ändå som viktigt att göra sitt normala arbete.

– Om förtroendeuppdraget tar slut en dag, vill jag ha något att falla tillbaka på. Det är bra att bevara touchen till normalt arbete. Det är viktigt att jag inte upplever mig som utomstående utan jag vill vara ett stöd för det egna teamet och se till välbefinnandet och gemenskapen i teamet.

Alla hem som friska

Också Juho Laurila blev arbetarskyddsfullmäktig efter att ett tag sett på sin föregångares göranden.

– Kamraten som över tio år var arbetarskyddsfullmäktig blev förtroendeman. Hen rymde som tur inte långt bort utan jag kan lära mig mycket av hen och vi samarbetar mycket, säger Laurila som arbetar som arbetsledare på Skanska.

Han har en klar vision om sin roll.

– Man måste förbättra arbetssäkerheten hela tiden och eftersträva att varje dag slutar tryggt och alla kan gå friska hem. Branschen förändras, nya material tas i användning, nya och gamla verksamhetssätt ska tillämpas tillsammans. Man måste hänga med i allt.

Laurila går som fullmäktig regelbundet igenom byggena.

– Jag följer med såväl egna som underleverantörernas arbetare, så att det i arbetsgemenskapen tillämpas de anvisningar och spelregler som uppgjorts.

På Laurilas nuvarande byggarbetsplats Ranta-Tampella i Tammerfors finns det över tio egna anställda och därtill lika många av underleverantörers arbetstagare. Ett bra nätverk underlättar arbetet.

–Hela västra Finlands område håller arbetarskyddsmöten tillsammans, där man utbyter goda sätt att fungera.

Uppgiften som fullmäktig sköts naturligt vid sidan av arbetet som arbetsledare. En viss sorts dubbelroll underlättar: som arbetsledare kan man inverka på att arbetet med säkerhet görs tryggt och korrekt.

Bransch i stor omvälvning

Antti Sihlman

Sannamari Mäkeläs arbete präglas av den snabba förändringen i branschen. Ict-branschen är i ett omvälvande skede då automation, användning av artificiell intelligens och hybridarbete ökar.

– Det arbetas till exempel alltmer hemma. Hur beaktar man där arbetarskydd, arbetshälsa och ergonomi? Hur kan vi stöda arbetstagarna i distansarbete? Arbetarskyddsfullmäktige får till denna del vara med och uppdatera arbetarskyddet till 2020-talet.

Då samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetarskyddskommissionen fungerar är det lättare att lyckas i arbetarskyddsfullmäktigens roll. Också i arbetarskyddsfullmäktiges nätverk sparrar man varandra.

– Det är överlag en av mina viktigaste målsättningar att relationen till arbetsgivaren är god. Det skulle också vara bra om fullmäktigens mandatperiod var längre än två år, eftersom det för att sköta uppgiften behövs tid att skapa goda nätverk. Ofta är det så att just då det börjar löpa så tar mandatperioden slut, funderar Mäkelä.

– Det behövs förstås nya idéer och tankar, men resultaten behöver tid på sig.

Man kommer långt med bondförnuft

Vad är då bäst i arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag?

– Människorna, det då man på riktigt kan hjälpa någon, säger Mäkelä.

STTK:s titel Årets arbetarskyddsfullmäktig, som hon fick förra året, värmer.

–Det var fantastiskt, men jag är tacksam över alla arbetskamrater och kolleger som valt just mig till den här rollen. Jag är också annars mycket stolt över dem.

För uppgiften som arbetarskyddsfullmäktig behövs inte specialkunskap, men det är bra att ha vissa grundfärdigheter: interaktionsförmåga, känsloförmåga och tålamod. Enligt Mäkelä kan fullmäktigen forma uppgiften så den liknar en själv och välja sådant man speciellt vill utveckla.

– Inget händer genom att knäppa med fingrarna, utan det behövs uthållighet. Det bor som tur en liten arbetarskyddsfullmäktig i oss alla. Människorna är aktiva och om de märker missförhållanden i arbetsmiljön meddelar de lätt om dem.

Fastän det finns aktiva kolleger måste fullmäktigen själv modigt lyfta fram saker.

– Den här uppgiften är som en väckarklocka för arbetsplatsen.

Brådska är inget svepskäl

Också Juho Laurila tackar sina arbetskamrater som hjälper honom att sköta uppgiften som fullmäktig bra.

– Ett bra gäng ger motivation att vakna på morgonen. Ingen dag är den andra lik som arbetarskyddsfullmäktig, man kan aldrig veta vad morgondagen för med sig.

Speciellt i byggenas slutskede, då det är bråttom och husen ska fås klara för överlåtelse, stiger stressnivån.

– Fastän det skulle vara bråttom har man inte råd att ta en genväg i fråga om att arbeta säkert. Om man börjar justera och göra egna lösningar kan det leda till misstag. Brådska är ingen orsak att ge avkall på säkerheten.

De trånga tomterna utgör en utmaning på Ranta-Tampellas byggen. På de små gårdarna på byggarbetsplatserna måste man omsorgsfullt ordna såväl förvaring av material som avfallsservice.

– På ena sidan av tomten finns en kanal fylld med vatten, på den andra en trafikerad gata med fotgängare, cyklister och bilar. Man är tvungen att planera logistiken mycket och informera även invånarna, då husen bredvid redan är bebodda.

Juho Laurila är känd under smeknamnet sheriffen på byggena. Det står på hans hjälm och är även broderat på hans rock.

– Jag fick smeknamnet på ett bygge då jag så bra kände till saker också på andra byggen. På en julfest hade så en grupp arbetare köpt en knallpistol och en sheriffstjärna till mig. Sen dess är jag känd som sheriffen, skrattar Laurila.