Hoppa till huvudinnehållet

Upplever du emotionell belastning?

Kuvituskuva tunnetaakka-aiheeseen
Är det emotionell belastning som står bakom unga arbetstagares problem med arbetsförmågan? Hur är emotionell belastning och unga kvinnors frånvaro från jobbet av mentala orsaker kopplade till varandra?

Upplever du emotionell belastning?

Publicerad 21.03.2024 kl. 11:17
ProStoori
Bild Adobe Stock
Är det emotionell belastning som står bakom unga arbetstagares problem med arbetsförmågan? Hur är emotionell belastning och unga kvinnors frånvaro från jobbet av mentala orsaker kopplade till varandra?

Hurdana känslor väcks hos dig på jobbet? Stressar de och blir till en börda? Om du svarar jakande kan du uppleva en känslomässig börda eller emotionell belastning. Känslomässig börda innebär upplevd återkommande stress i arbetet och känsla av belastning, som har att göra med känslor.

En emotionell belastning uppstår till exempel av att de egna förhoppningarna för arbetslivet står i konflikt med hur den egna arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är i verkligheten. De svåra känslorna kan hänga ihop med situationer där du saknar självständighet i arbetet men i stället upplever att ledningen är befallande. En fortlöpande känsla av att den egna arbetsinsatsen inte uppskattas kan också leda till emotionell belastning.

Om det finns för få arbetstagare och för mycket arbete på arbetsplatsen, kan de svåra känslorna ha att göra med hur man ska klara jobbet med hedern i behåll.

Generationerna upplever emotionell belastning på olika sätt

Emotionell belastning är ett identifierat fenomen på arbetsplatserna, som man vill förstå bättre. Emotionell belastning undersöks i Arbetshälsoinstitutets nyligen inledda Erottavat emootiot- projekt av forskningsprofessor Ari Väänänens forskningsteam.

I tidigare undersökningar har man observerat att olika generationer kan uppleva även likadana arbetsförhållanden på olika sätt belastande och att de väcker olika känslor. Cheferna har upplevt rådlöshet inför hur de kan hjälpa unga med utmaningar för arbetsförmågan, som är kopplade till svåra känslor.

– Speciellt kvinnor under 45 år är oftare än andra borta från arbetet av mentala orsaker. Hur har det här att göra med upplevelse av emotionell belastning? Hurdana skillnader finns det mellan könens känsloupplevelser och sätt att hantera dem? Hur upplever olika generationer emotionell belastning och försöker hantera den? Hur anknyter arbetet till det här? Vi undersöker bland annat de här frågorna, berättar Väänänen.

För tillfället verkar de yngre generationerna hantera den emotionella belastningen de upplever i arbetslivet till exempel genom att gå i psykoterapi och tala om känslorna, delvis på annat sätt än de äldre generationerna.

Lösningar för att hantera emotionell belastning

Enligt forskare Kristiina Lehmuskoski i Erottavat emootiot-projektet är det viktigt att undersöka spänningarna mellan olika generationer i fråga om upplevelserna av känslor och arbetsförmåga.

– I projektet granskar vi känslor ur kollektiva verksamhetskulturers synvinkel, inte utgående från individen. Då vi ökar förståelsen för emotionell belastning och olika sätt att hantera den, kan vi skapa gemensam förståelse på arbetsplatserna för vad det är fråga om i fenomen kopplade till känslor, i stället för att känslor skulle orsaka motsättningar mellan olika generationer. Det är viktigt att förstå varför personer i olika ålder förstår saker på olika sätt och vad allt som leder till känslomässig börda, resonerar Lehmuskoski.

I projektet ”Erottavat emootiot” försöker vi utöver att öka förståelsen finna sätt, som passar arbetsplatserna, för att identifiera och lindra emotionell belastning.

– Nu styrs anställda med problem med arbetsförmågan, som har att göra med känslor, ofta till läkare och skötare i företagshälsovården och till många slag av psykologiskt stöd i olika hälso- och välbefinnandetjänster. Det är ändå bra att undersöka vilka andra alternativa lösningar det finns för emotionell belastning och hantering av den, säger Väänänen.

Det tvååriga forskningsprojektet ”Erottavat emootiot” fortgår till sommaren 2026.

ProStoori berättar om de nyaste tipsen och fenomenen i arbetslivet

Anslut dig till e-postlistan och du får ProStoori-nyhetsbrevet till din e-post en gång i månaden.